CLISTER

Doktorand vid Institutionen för kirurgi och perioperativ vetenskap, Medicinska fakulteten, Umeå Universitet. 

ST-läkare, Kirurgcentrum Södra Lappland, Lycksele 

Huvudhandledare: Ulf Gunnarsson

Bihandledare: Magnus Sundbom, Anette Edin-Liljegren, Urban Hellman

Aktuell studie: 

Longitudinella effekter av obestitaskirurgi på bukväggens biologi och biomekanik 

Övervikt utgör ett stort folkhälsoproblem med omfattande effekter på olika organsystem och leder i förlängningen till en försämrad överlevnad. Kirurgisk behandling med överviktskirurgi, till exempel gastric-bypassoperation, har visat sig både ha god effekt på viktnedgång och på andra sekundära sjukdomar så som högt blodtryck och diabetes. Prevalensen av fetma i världen är hög och detta har medför att överviktskirurgi är ett av de vanligaste bukkirurgiska ingreppen som utförs idag.

Den stora volymen av överviktskirurgi som utförs har utgjort en utomordentlig bas för forskning rörande dess effekter på ämnesomsättningen, effekter på sekundär sjuklighet kopplad till övervikt och effekter på hormonnivå. Tidigare forskning har även mestadels syftat till att undersöka andelen muskelmassa som man förlorar efter överviktskirurgi samt hur konditionen påverkas efter kirurgi.

Bukväggen utgör en väsentlig del av människans rörelseapparat. Dess bindväv och muskulatur är viktig för både rörelseförmågan men också för att skydda inre organ från skador av yttre påverkan och för att ge kroppen stabilitet. Det finns idag inga studier som undersöker hur bukväggens styrka och funktion påverkas efter överviktskirurgi vilket är angeläget då de måste finnas direkta effekter av både kirurgin i sig samt påverkan på ämnesomsättningen både på kort och lång sikt. En försvagad bukvägg kan exempelvis ge upphov till både bukväggsbråck såväl som försvagning av bukväggens medellinje som kan leda till minskad rörelseförmåga. Dessa konsekvenser kan i sin tur föranleda att personen behöver genomgå ytterligare operationer eller att de får bestående besvär av den försämrade funktionen vilket kan medföra en stor inskränkning av livskvalitén hos individen.

Syftet med avhandlingsarbetet är att undersöka hur bukväggens styrka och funktion påverkas efter överviktskirurgi och ifall vi kan identifiera vissa nyckelmarkörer som kan förutsäga hur bukväggen kommer att påverkas efter operationen. Avhandlingsarbetet består av fyra delarbeten:

1. Hur har bukväggens biomekanik förändrats 3 år efter överviktskirurgi i jämförelse med innan och 6 månader postoperativt? En prospektiv kohortstudie där vi undersöker bukväggens styrka med hjälp av Biodexmätningar samt kliniska undersökningar då vi undersöker prevalensen av bukväggsförsvagningar gällande både bråck och rectusdiastas.
2. Hur upplever patienten bukväggens styrka och funktion 3 år efter överviktskirurgi? En kvalitativ intervjustudie där vi undersöker det patientupplevda utfallet av överviktskirurgin med fokus på bukväggsfunktionen.
3. Hur ser det dynamiska biologiska förloppet avseende bindvävsmetabolism ut under de 3 första åren efter överviktskirurgi? En prospektiv kohortstudie där vi med hjälp av ELISA analyserar viktiga biomarkörer gällande bindvävsmetabolism och relaterar detta till karaktäristika som BMI, ålder, kön och viktnedgång efter överviktskirurgi.
4. Går det att identifiera nyckelmarkörer i den perioperativa spegeln av biomarkörer och vävnadskaraktäristika som predikterar det kliniska och biomekaniska utfallet samt den patientuppskattade bukväggsfunktionen efter ett obesitasingrepp? En retrospektiv kohortstudie där vi med hjälp av utfallsmåtten från tidigare delarbeten analyserar och identifierar eventuella skyddande faktorer och riskfaktorer när det gäller bukväggens funktion och styrka efter överviktskirurgi.