Bukväggsdefekters biologi
Clister logotyp

CLISTER

- Clinical Surgical Trials Epidemiological Research

Till föregående studie

BUKVÄGGSDEFEKTERS BIOLOGI

 

En translationell studie gällande bråckuppkomst och framtida behandlingsstrategier

 

Ett bråck uppstår då bukväggen innehåller en försvagning, antingen medfött eller efter kirurgi. Bukväggsdefekter efter kirurgi är vanliga men kan även uppkomma spontant, till exempel ljumskbråck. Kirurgi för detta är den vanligaste bukoperationen i Sverige med ca 200/100 000 invånare och år. Ärrbråck efter bukkirurgi drabbar ca 10 %. Bukväggsdiastas är en försvagning av bukväggens medellinje som framför allt uppkommer hos kvinnor efter graviditet men även hos personer som minskat åtskilligt i vikt. Vid operation av dessa tillstånd inläggs vanligen ett syntetiskt nät som förstärkning. Det finns flera olika typer av syntetiska nät men hur inläkningen av dessa sker och på vilket sätt de påverkar bindväven saknas det studier för. En av gruppen utvecklad metod är att använda hudtransplantat från patienten istället för syntetiska nät.

 

En stor del av bukväggen består av bindväv. Kollagen är det mest förekommande äggviteämnet i all bindväv och består av fibriller som bygger upp delar av bukväggen och bukväggsdefekten efter kirurgi. Det finns flera olika typer av kollagen och deras inbördes förhållanden är av vikt för bindvävens hållfasthet. Balansen mellan kollagenproduktion och olika nedbrytningsprocesser är viktiga för läkning efter kirurgi men även vid spontant uppkomna bråck och bukväggssvagheter. Genetiska variationer kan ge upphov till en försvagad bukvägg eller dålig nybildning av bindväv efter kirurgi.

 

Genom ett samarbete mellan universitetssjukhus kommer biologin bakom uppkomsten av bukväggsdefekter, inläkningsprocessen av syntetiska nät samt utfallet av nya operationsmetoder att kunna karaktäriseras och utvärderas. Vid operationer samlas material från bukväggshinna, bukmuskel, hud och blodprov från olika väldefinierade grupper av patienter för senare analyser.

 

Till nästa studie
Umeå universitets logotyp

© Clister 2016-2018