CLISTER

Doktorand vid institutionen för diagnostik och intervention, Umeå Universitet
Specialistläkare, kirurgkliniken Region Norrbotten, Gällivare Sjukhus

Huvudhandledare: Viktor Holmdahl

Bihandledare:  Karin Strigård, Jeaneth Johansson

Aktuell studie:

Preoperativ optimering av modifierbara riskfaktorer inför kirurgi för ventrala bukväggsbråck.

Bakgrund

Ungefär 25% av befolkningen antingen har eller har blivit opererad för navelbråck och efter ungefär 10–20% av alla större bukoperationer uppstår ett ärrbråck. Alla ventrala bukväggsbråck behöver inte opereras men operation för ventralbråck är ett av de vanligaste allmänkirurgiska ingreppen. Operation för ärrbråck och stora primära ventrala bråck är behäftat med hög andel komplikationer.

Kända riskfaktorer för komplikationer och recidiv efter operation för ventrala bukväggsbråck som inte går att påverka är kön, ålder, storlek på bråckporten och recidiv efter tidigare bråckkirurgi. Andra kända riskfaktorer såsom övervikt, rökning, låg fysisk aktivitet och bristfällig behandling av kronisk sjukdom som diabetes skulle potentiellt kunna förbättras inför operationen. Sådan behandling av riskfaktorer inför kirurgi kallas preoperativ optimering eller prehabilitering.

Intresset för preoperativ optimering med viktnedgång, diabeteskontroll, rökstopp och preoperativ träning har de senaste åren varit mycket stort. Det är naturligtvis en tilltalande tanke att man genom exempelvis livsstilsförändringar innan operationen minskar riskerna för komplikationer efter operationen. Man bör dock ha i åtanke att bråckets aperturstorlek är en stark riskfaktor för postoperativa komplikationer, och åtgärder som fördröjer tiden till kirurgi kan leda till att bråcket hinner växa.

Målsättning

Det vetenskapliga stödet för preoperativ optimering är idag svagt. Målsättningen med mitt forskningsarbete är att belysa följande frågeställningar:

1: Hur kan ett kostnadseffektivt program för preoperativ optimering av modifierbara riskfaktorer inför operation av ventrala bråck se ut?

2: I hur stor utsträckning lyckas man med ett sådant program uppnå preoperativ viktnedgång, rökstopp, diabeteskontroll och ökad fysisk aktivitet? Hur förändras bråckaperturen under denna tid?

3: Hur påverkar preoperativ optimering resultatet av kirurgi tre månader och ett år postoperativt med hänsyn till per- och postoperativa komplikationer, recidiv, smärta, patientnöjdhet och kosmetik?

4: Påverkas kvalitén/kompositionen av bindväven i bukväggen av preoperativ optimering?

5: Hur är det att leva med ventralt bukväggsbråck och hur upplever patienter vården för ventralt bukväggsbråck?

Publikationer: