CLISTER

Doktorand vid Institutionen för diagnostik och intervention, Umeå Universitet

Överläkare Kirurgiskt centrum Södra Lappland, Lycksele

Huvudhandledare: Jonna Wilén 

Bihandledare: Karin Strigård, Magnus Sundbom, Anette Edin Liljegren

Aktuell studie: GUMP

Fysiologiska och biologiska effekter av bariatrisk kirurgi

Bakgrund
Sjuklig övervikt och relaterade sjukdomar ökar globalt, och det finns det behov av effektiv behandling. Bariatrisk kirurgi (överviktskirurgi) har därför ökat i prevalens och dess effekter är väldokumenterade (se t ex SOReg:s hemsida). Det finns dock andra effekter av bariatrisk kirurgi som kan ha betydelse för omhändertagandet och operationsbeslutet. Syrarelaterade komplikationer är kända men det finns ingen konsensus kring profylax med protonpumpshämning och när det kan vara lämpligt. Efter bariatrisk kirurgi sker ofta en snabb viktnedgång med nutritiva förändringar. Effekterna av detta tillstånd på muskelstyrka är sparsamt beskrivna. Efter viktnedgång förbättras ofta livskvalitén men det är känt att lårmuskelmassa minskar. Vidare är lite känt om vad som händer med bukväggen under viktnedgången, och om bukväggsproblem är orsak av övervikt eller av det katabola tillståndet under viktnedgångsfasen.

Målsättning
Övergripande målet är att skapa en kunskapsbas för riktade profylaktiska åtgärder mot kirurgiska komplikationer efter bariatrisk kirurgi samt kartlägga vävnadsbiologiska effekter på bukväggs- och benmuskelstyrka.

Metoder
Genom en multiregisterstudie studera vilka subgrupper som har nytta av förebyggande behandling mot magsår, utifrån kön, ålder, BMI, samsjuklighet och socioekonomisk status.

Studera hur den ändrade metabolismen efter bariatrisk kirurgi kan påverka förändrad bukväggs- och benmuskelstyrka genom att mäta vävnadsbiologiska markörer i plasma, serum, muskel och fascia, samt bål- och lårmuskelstyrka med BioDex. Livskvalitet och bukväggsproblem mäts med anpassad VHPQ (Ventral Hernia Pain Questionnaire) och funktionsstatus mäts med VAS-skala och IPAQ (International Physical Activity Questionnaire).

En semistrukturerad intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys beskriver de förändringar i fysisk aktivitet och rörelse efter gastric bypass och viktnedgång 1-3 år efter operation.

Betydelse
Då bariatrisk kirurgi har blivit rutinkiurgi finns flera aspekter att beakta än de primära målen viktnedgång och minskad sjukdomsbörda. Med ett strort antal patienter följer även komplikationer och andra sekundära effekter som behöver belysas för att kunna ge ett bättre och mer individanpassat och samhällsekonomiskt omhändertagande.

Publikationer:

Acid-related complications after laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass: risk factors and impact of proton pump inhibitors.
Wennerlund J, Gunnarsson U, Strigård K, Sundbom M.
Surg Obes Relat Dis. 2020 May. Epub 2020 Jan 20.