Att anlägga en tarmstomi är ett mycket vanligt kirurgiskt ingrepp och kan behövas vid många olika tillstånd, exempelvis tjock-/ändtarmscancer, inflammatorisk tarmsjukdom och akutkirurgiska tillstånd. I Sverige lever ungefär 45 000 personer med stomi och årligen skapas ungefär 3 500 nya stomier. En av de vanligaste och mest besvärliga stomikomplikationerna är parastomalt bråck, ett bukväggsbråck på platsen där stomitarmen löper genom bukväggens hinnor och muskulatur. Detta drabbar ungefär hälften av patienterna inom ett par år och risken att utveckla bråck tycks öka med tiden. Diagnosen kan ibland vara enkel, men i vissa fall kan det vara svårt att skilja ett äkta parastomalt bråck från isolerad buktning av bukväggen, vilket inte beror på bråck utan på att bukväggens funktion har störts, ofta orsakat av nervskada kopplad till operationen.
Oftast används skiktröntgen för diagnostik men med denna metod behöver patienten helst ligga i bukläge och samtidigt krysta, vilket inte alltid är lätt att få till. Även om man får bra bilder så är det inte alltid möjligt att uttala sig säkert kring huruvida ett bråck föreligger. Klinisk undersökning kan vara svårtolkad. Inom forskagruppen har vi tagit fram en metod för ultraljudsundersökning av bukväggen via stomin, endostomalt tredimensionellt ultraljud. Vi har i tidigare studier redan kunnat visa att metoden verkar minst lika bra som skiktröntgen, att överensstämmelsen mellan olika bedömare är god, samt att inlärningskurvan planar ut relativt tidigt. Ytterligare potentiella vinster med ultraljudsundersökningen är att kirurgen själv kan genomföra en dynamisk undersökning. Dessutom slipper patienterna ytterligare strålning, vilket de som regel redan utsatts för multipla gånger.
I denna studie undersöker vi huruvida tredimensionell ultraljudsundersökning inuti stomin presterar bättre än klinisk undersökning och skiktröntgen. Patienter som har stomi och planeras för annan operation än stomibråcksoperation undersöks kliniskt, med skiktröntgen och med ultraljud. Vid operationen får man facit för huruvida det föreligger ett bråck. Undersökningarnas respektive diagnostiska träffsäkerhet beräknas.